Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Det här delmålet syftar till att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar vad gäller tillgången till betalt arbete. Kvinnor och män ska också ha samma möjligheter och villkor i fråga om utvecklingsmöjligheter i arbetet, anställnings- och lönevillkor samt andra arbetsvillkor.
Förslag på åtgärder till regionala och lokala myndigheter och aktörer:
- Möjligheterna för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden bör förbättras genom att de strukturella hindren som finns undanröjs.[1]
- Betydelsefullt för att underlätta för utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden är också förbättrad information, likvärdig tillgång till arbetspraktik och att organisationer arbetar för att förbättra sin service, sin handläggning och sitt bemötande.[2]
- Den kommunala vuxenutbildningen och andra organisationer med möjlighet att utbilda bör ta ett större ansvar för att i ett tidigt skede höja kompetensnivåer hos utrikes födda kvinnor, till exempel vad gäller deras språkkunskaper och kunskaper om det svenska samhället.
- Organisationer bör arbeta med metoder för att säkerställa en fördomsfri rekryterings- och befordransprocess utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, för allas lika rätt till jämlika anställnings- och arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet.
- Organisationer bör uppmuntra underrepresenterat kön att söka lediga tjänster och praktikplatser.
- Innan rekryteringsprocesser påbörjas bör organisationer identifiera och utmana hindrande strukturer för utrikes födda kvinnor liksom kvinnor som lever med funktionsvariationer.
- Arbetsmarknadens parter och politiker bör skapa organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att förbättra kvinnodominerade yrkesgruppers arbetsmiljö, arbetsvillkor och löner.
- Lönerna inom kvinnodominerade yrken kan förbättras i förhållande till likvärdiga mansdominerade yrken. Kvinnodominerade arbeten bör värderas högre vid arbetsvärderingar.
- Organisationer bör säkerställa en inkluderande organisationskultur och ett jämställt och jämlikt bemötande.
- Organisationer bör arbeta för att säkerställa att diskriminerande normer inte verkar styrande för lönesättningen och hur arbetet leds och fördelas.
- Kvinnor och män som ofrivilligt arbetar deltid bör beredas möjligheter att arbeta heltid så att den ofrivilliga deltiden minskar.
[1] Exempel på strukturella hinder finns i avsnittet Fördjupning delmål 2.
[2] Arbetsförmedlingen (2023). Bilaga: Arbetsförmedlingens plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden, s. 12ff; Jämställdhetsmyndigheten (2022). Stärkta möjligheter genom samverkan – insatser för att underlätta utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.
Prioriteringar för Stockholms län
- De systematiska och strukturella hinder på arbetsmarknaden som finns för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsvariationer ska undanröjas.
- Möjligheterna för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden ska förbättras så att de förvärvsarbetar i tillsvidareanställningar eller studerar i lika hög grad som inrikes födda.
- Fler arbetsgivare anställer eller möjliggör tillgång till arbetsnära insatser för utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis genom vägledning, arbetsträning och praktik.
- Organisationers rekrytering ska vara kompetensbaserad och icke-diskriminerande.
- Lönerna inom kvinnodominerade yrken ska förbättras i förhållande till likvärdiga mansdominerade yrken.
- Kvinnor och män som ofrivilligt arbetar deltid ska beredas möjligheter att arbeta heltid så att den ofrivilliga deltiden minskar.
Läs Delmål 2 fördjupning
Länsspecifik statistik för Stockholm
2.1 De systematiska och strukturella hinder på arbetsmarknaden som finns –
för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättning ska undanröjas.
Andelen utrikesfödda kvinnor som förvärvsarbetar.
Kvinnor 68%
Andelen kvinnor som är födda inom EU exklusive Norden och som förvärvsarbetar
Kvinnor 73%
Andelen kvinnor som är födda utomlands exklusive EU och Norden och som förvärvsarbetar
Kvinnor 66%
2.2 Möjligheterna för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden ska förbättras så –
att de förvärvsarbetar i tillsvidareanställningar eller studerar i lika hög grad som inrikes födda.
Andel utrikes födda kvinnor som har en tillsvidareanställning
Kvinnor 73%
Andel utrikes födda kvinnor som studerar heltid
Kvinnor 6%
2.3 Fler arbetsgivare anställer eller möjliggör tillgång till arbetsnära insatser för –
utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis genom –
vägledning, arbetsträning och praktik.
Antalet utrikesfödda kvinnor som deltar i Jobbgarantin för ungdomar (UGA) har ökat
Kvinnor 350st
Män 484st
Antalet utrikesfödda kvinnor som deltar i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) har ökat
Kvinnor 9281st
Män 7204st
Antalet utrikesfödda kvinnor som deltar i Arbetsmarknadsutbildning (AUB) har ökat
Kvinnor 167st
Män 384st
Antalet utrikesfödda kvinnor som deltar i Arbetspraktik (APR) har ökat
Kvinnor 263st
Män 125st
Antalet utrikesfödda kvinnor som deltar i Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (PRJ) har ökat
Kvinnor 22st
Män 13st
Antalet utrikesfödda kvinnor i Anställningsstöd har ökat
Kvinnor 595st
Män 466st
Antalet utrikesfödda kvinnor som deltar i Särskilda insatser har ökat
Kvinnor 869st
Män 1045st
Antalet utrikesfödda kvinnor som deltar i Nystartsjobb har ökat
Kvinnor 2277st
Män 3103st
Antalet utrikesfödda kvinnor som deltar i Yrkesintroduktionsanställning har ökat
Kvinnor 0st
Män 6st
2.5 Lönerna inom kvinnodominerade yrken ska förbättras,
i förhållande till likvärdiga mansdominerade yrken