Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Det här målet omfattar hela det formella utbildningssystemet. Målet är att huvudsakligen utbildningsanordnare, men också andra organisationer, bidrar till att kvinnor och män, liksom flickor och pojkar, har samma möjligheter och villkor vad gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Förslag på åtgärder till regionala och lokala myndigheter och aktörer:
- Könssegregeringen på arbetsmarknaden bör minska. Förbättrade kunskaper om norm- och genusmedvetet arbete inom utbildningsväsendet kan bidra till att elever och studenter inte gör könsstereotypa studie- och yrkesval.
- Förskolor, skolor och vuxenutbildning bör i högre utsträckning arbeta med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Elevers resultat ska analyseras utifrån kön och vid osakliga skillnader ska åtgärder vidtas.
- Studie- och yrkesvägledningen bör tillägna sig kunskap och metoder för att utmana flickors och pojkars könsstereotypa studieval. Bemötande av elever vid vägledning ska vara jämlikt och jämställt.
- Utbildningsanordnare bör följa upp hur skolor stödjer elever med särskilda behov att uppnå kunskapsmålen och att genomföra den utbildning de antagits till med goda resultat.
- Utbildningsanordnares verksamheter bör vara inkluderande, öppna och tillgängliga för alla medborgare oavsett bakgrund.
- Media- och kultursektorn liksom idrottsrörelsen samt civilsamhällesorganisationer har en stor betydelse för såväl vuxnas som ungas personliga utveckling. Stödet till de som arbetar för ökad jämställdhet kan förbättras, såväl vad gäller resurser som kompetensutveckling.
- För att minska den psykiska ohälsan bland elever bör utbildningsanordnare och andra vuxna inom utbildningssektorn öka insatserna för att skapa en trygg skolmiljö och stödja enskilda elever som har höga nivåer av stress.
- Våldet i skolan ska upphöra, det gäller såväl det fysiska som exempelvis det psykiska, sexuella, latenta och digitala våldet. Skolor bör arbeta utifrån kunskaper om våld och vidta förebyggande insatser. Skolor bör utmana destruktiva maskulinitetsnormer. Exempelvis kan ett mer aktivt arbete utifrån läroplanen kring frågor som rör pornografi, samt individers integritet och samtycke bedrivas.
Prioriteringar för Stockholms län
- Könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön.
- Flickor och pojkar, liksom kvinnor och män, ska utifrån sina behov och förutsättningar stödjas så att båda grupperna bättre når kunskapsmålen i grundskolan, på gymnasiet och inom vuxenutbildningen, så att fler förmår avsluta sina studier och att fler kvalificerar sig för studier på högre nivå eller för arbete.
- Stressen bland flickor och pojkar i grundskola, gymnasium samt högre utbildning ska minska.
- Våldet i skolan ska upphöra. Destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas. Ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan är en del i det förebyggande arbetet mot våld.
Läs Delmål 3 fördjupning
Länsspecifik statistik för Stockholm
3.1 Könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska.
Flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie-
och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om könsmönster.
Andel kvinnor respektive män som arbetar i yrken med 60-100% kvinnor respektive män
Kvinnor 74%
Män 77%
Antal flickor och andel pojkar som söker vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet
Flickor 1053st
Pojkar 182st
Fördelning av flickor och pojkar som söker vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet
Flickor 85%
Pojkar 15%
Antal flickor och andel pojkar som söker el- och energiprogrammet
Flickor 96st
Pojkar 3150st
Fördelning av flickor och pojkar som söker el- och energiprogrammet på gymnasiet
Flickor 3%
Pojkar 97%
Fördelning av flickor och pojkar som söker el- och energiprogrammet på gymnasiet
Flickor 3%
Pojkar 97%
Andel avgångna elever med behörighet till gymnasiet
Flickor 89%
Pojkar 89%
Avgångna elever från gymnasieskolan
Flickor 92%
Pojkar 89%
Avgångna gymnasieelevers grundläggande behörighet till högskolan
Flickor 86%
Pojkar 75%
Ungdomar som avslutat gymnasieskolan efter svensk och utländsk bakgrund och andel efter etablering på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier
Flickor 60%
Pojkar 57%
Ungdomar som avslutat gymnasieskolan efter svensk och utländsk bakgrund och andel efter etablering på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier
Kvinnor 7%
Män 9%
Ungdomar som avslutat gymnasieskolan efter svensk och utländsk bakgrund och andel efter etablering på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier
Kvinnor 16-24 år 5%
Män 16-24 år 7%
Ungdomar som avslutat gymnasieskolan efter svensk och utländsk bakgrund och andel efter etablering på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier
Kvinnor 25-29 år 10%
Män 25-29 år 11%
Andelen unga kvinnor respektive män i komvux på grundläggande nivå som har avslutat med godkända betyg
Kvinnor 59%
Män 55%
Andelen unga kvinnor respektive män i komvux på gymnasial nivå som har avslutat med godkända betyg
Kvinnor 64%
Män 59%
Andel 11-åriga flickor respektive pojkar som känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet
Flickor 31%
Pojkar 21%
Andel 13-åriga flickor respektive pojkar som känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet
Flickor 65%
Pojkar 43%
Andel 15-åriga flickor respektive pojkar som känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet
Flickor 79%
Pojkar 58%
Andel unga kvinnor respektive unga män som känner sig ganska eller väldigt stressade
Flickor 21%
Pojkar 13%
3.4 Våldet i skolan ska upphöra. Destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas.
Ett aktivt arbete baserat på kunskaper om våld i skolan är en del i det förebyggande arbetet mot våld.